Köpguide: så väljer du batteriladdare till bilen
En batteriladdare köps sällan för sin egen skull.
Den köps för att ett batteri har laddat ur, eller för att bilen ska stå still över vintern. Ibland har ett äldre batteri börjat tappa kapacitet och behöver hjälp att hålla ut ytterligare en säsong.
Vilken laddare som passar beror på tre saker: batteriets storlek, batteriets typ och hur laddaren ska användas. Som en engångsinsats. Eller som en permanent lösning i motorrummet.
Laddström mot batterikapacitet: tumregeln på 10 procent
Den enskilt viktigaste specen på en batteriladdare är laddströmmen, angiven i ampere (A). En vanlig tumregel inom fordonsel är att laddströmmen bör motsvara ungefär 10 procent av batteriets kapacitet i amperetimmar (Ah). Ett bilbatteri på 60 Ah laddas då lämpligen med runt 6 A, medan ett större batteri på 100 Ah drar nytta av 8 till 10 A.
Ladda för snabbt och batteriet hinner inte ta emot strömmen utan att värmas upp i onödan. Ladda för svagt och en fulladdning kan ta dygn i stället för timmar.
De flesta moderna, mikroprocessorstyrda laddare hanterar det här automatiskt genom flerstegsladdning: en hög initial ström trappas successivt ner när batteriet närmar sig full laddning. Så länge laddaren är dimensionerad rätt för batteristorleken spelar det mindre roll om den är inställd på ett fast läge eller flera valbara program. Avgörande är att den angivna Ah-kapaciteten på laddaren täcker ditt batteri, kontrollerat i produktbladet innan köp, inte antaget.
En liten underhållsladdare på 1 till 2 A räcker för ett mindre batteri, till exempel i en mc, en moped eller ett reservbatteri som mest ska hållas vid liv. En familjebils startbatteri mår oftast bäst av 4 till 8 A. Större fordon, dieselbilar med tunga startbatterier, eller den som vill ladda snabbt, bör i stället titta på laddare från 10 A och uppåt.
6V, 12V och 24V: rätt spänning för fordonets elsystem
De allra flesta personbilar i Sverige har 12V-elsystem. Det är också den spänning som de flesta batteriladdare på marknaden är byggda för. Äldre fordon och vissa motorcyklar kan ha 6V-system, och en laddare måste då uttryckligen stödja 6V för att fungera säkert. Att ladda ett 6V-batteri med en ren 12V-laddare riskerar att skada batteriet allvarligt.
I andra änden av skalan finns 24V-system, vanliga i lastbilar, bussar och en del husbilar och arbetsfordon, där två 12V-batterier seriekopplas för att ge dubbel spänning. Här krävs antingen en laddare specifikt byggd för 24V, eller två separata 12V-laddare som laddar varje batteri för sig. Flera tillverkare rekommenderar det senare som det mest batterivänliga alternativet för ett 24V-system.
Batterityper: blysyra, AGM, EFB och litium
Bilbatterier finns i flera kemier, och de skiljer sig åt i hur de bör laddas. Vanlig blysyra (våt cell) är den äldsta och billigaste typen och tål en enklare laddningskurva. AGM (Absorbent Glass Mat) används i allt fler moderna bilar, särskilt de med start/stopp-funktion, och kräver en något högre laddspänning i vissa steg för att laddas fullt utan att torka ut elektrolyten. EFB (Enhanced Flooded Battery) sitter mellan de två och klarar sig oftast bra med samma program som blysyra eller ett milt AGM-läge.
Litiumbatterier av typen LiFePO4 blir allt vanligare, framför allt i husbilar, båtar och som eftermarknadsbyte i fordon där vikten spelar roll. De har en helt annan spänningskurva än blysyra och AGM, vilket kräver en laddare med ett uttryckligt litiumläge. Att ladda ett LiFePO4-batteri med ett program avsett för blysyra kan i bästa fall bara ge en ofullständig laddning. I sämsta fall triggar det batteriets inbyggda skyddselektronik att stänga av helt.
I den här jämförelsen är det bara CTEK PRO25S som tillverkaren uttryckligen anger har ett separat litiumläge. Den som är osäker på vilken batterityp bilen har hittar oftast informationen på själva batteriet eller i bilens instruktionsbok. Värt att kontrollera innan en laddare med fel profil används.
Underhållsladdning och vinterförvaring av bilbatteriet
Ett bilbatteri som står stilla förlorar laddning gradvis genom självurladdning. Moderna bilar drar dessutom ofta ström kontinuerligt till larm, klocka och styrenheter, även när tändningen är avstängd. Under en svensk vinter, när bilen kanske står oanvänd i flera veckor och kylan i sig sänker batteriets kapacitet, kan ett batteri gå från fulladdat till alltför urladdat utan att ägaren märkt något.
En laddare med ett dokumenterat underhålls- eller float-läge löser det här. Den växlar automatiskt mellan laddning och en mycket låg underhållsström så fort batteriet är fullt, utan risk för överladdning. Flera av laddarna i jämförelsen, bland andra CTEK MXS 5.0 och DEFA MultiCharger, är byggda just för att kunna sitta ansluten under lång tid.
En permanent fastmonterad lösning med en extern kontakt i motorrummet, som DEFA-laddarens Flex-anslutning, gör det enklare att koppla in laddaren snabbt. Särskilt bekvämt varje gång bilen ska ställas för säsongen.
Rekonditionering och avsulfatering av trötta bilbatterier
Ett batteri som stått urladdat länge, eller som laddats fel under en tid, kan drabbas av sulfatering. Då bildas blykristaller på plattorna som minskar batteriets effektiva kapacitet. Flera av laddarna i jämförelsen, bland annat CTEK-modellerna, har enligt tillverkaren ett rekonditionerings- eller avsulfateringsläge som med en kontrollerad laddningsprocess kan återställa en del av den förlorade kapaciteten.
Det är dock ingen universallösning. Ett batteri som är fysiskt skadat eller väldigt gammalt går sällan att rädda fullt ut, oavsett vilken laddare som används.
Säkerhet, kapslingsklass och laddning i kallgaraget
De flesta moderna batteriladdare är gnistfria och har inbyggt skydd mot omvänd polaritet och kortslutning. Tillverkarna anger i regel de här funktionerna uttryckligen i produktbladet. Värt att kontrollera att just den laddare du överväger listar skydden, i stället för att anta att alla laddare har dem. Enklare eller odokumenterade modeller saknar ibland samma skyddsnivå.
Kapslingsklassen, angiven som en IP-kod, beskriver hur väl laddaren tål damm och fukt. IP65 innebär helt dammtätt och skyddat mot vattenstrålar, vilket gör laddaren lämplig för ett kallt, ouppvärmt garage eller en carport. Lägre klasser som IP22 eller IP44 är i första hand avsedda för torra inomhusmiljöer och bör inte utsättas för samma fukt.
I ett svenskt kallgarage, där temperaturen kan pendla kraftigt och kondens lätt bildas, är en väl tilltagen kapslingsklass extra viktig. Det gäller tillsammans med en laddare som enligt tillverkaren tål de låga temperaturer som förekommer under vintern.
Priset på batteriladdare i jämförelsen spänner från under 200 kronor till över 3 000. Skillnaden handlar sällan bara om varumärke. En enkel underhållsladdare utan angivet Ah-spann eller kapslingsklass kostar mindre, men ger också mindre dokumenterad trygghet. En laddare med brett Ah-spann, flera batterilägen, hög kapslingsklass och lång garanti kostar mer. Den kostnaden syns i konkreta specifikationer, inte bara i varumärket.
Garantitiden är en god fingervisning om tillverkarens egna förtroende för produkten. Flera av laddarna i jämförelsen, bland andra CTEK MXS-serien och Victrons Blue Smart-serie, har fem års garanti. Enklare modeller har ofta kortare eller odefinierad garantitid.
Den som redan har en batteriladdare men saknar ett sätt att starta bilen vid ett akut urladdat batteri bör i stället titta på vår guide till bästa startbooster. Den är ett komplement, inte en ersättning för en vanlig laddare. Fler praktiska guider om bilens el och underhåll finns samlade i vår hubb för batteri och laddning. Den som ändå har bilen på lyft i samband med batteribyte kan även ha nytta av vår guide om däckbyte hemma.
